Sunday, April 15, 2007

Allmänt om kattutställningar

För att få ställa ut en katt måste man vara med i en kattklubb. Kattklubben är ansluten till ett kattförbund. Det största förbundet i Sverige heter SVERAK. Sverak är i sin tur ansluten till FIFe som är ett internationellt kattförbund. Man har gemensamma (jag vet inte hur mycket som FIFe bestämmer och/eller om Sverak har många egna) regler och stadgar. Dessa rör t.ex. vilka kattraser (måste bara inflika att word rödmarkerade detta och ville att jag skulle skriva köttraser istället…) som är godkända att avla på och ställa ut, hur katterna ska se ut inom de specifika raserna och hur man ska föda upp, sälja och ta hand om sina katter. Så vitt jag vet finns det bara ett kattförbund utöver Sverak i Sverige; IDP. Idp står för independent och det är alltså ett självständigt och oberoende förbund. Jag kan ännu mindre om Idp än om Sverak så jag ger mig inte in på närmare förklaringar här. All info som följer handlar om hur det går till i Sverak.

Det är de olika kattklubbarna som ordnar och håller i utställningarna. På en utställning ska katterna få bedömningar på hur väl de överensstämmer med/hur bra de ser ut enligt den rasstandard som finns skriven för varje godkänd ras. I standarden står det hur katten ska se ut. För en cornish rex är t.ex. pälsen väldigt viktigt, men även profilen (på huvudet), kroppen, öronen, svansen, benen, morrhåren, ögonen etc ska se ut på ett visst sätt. Katterna får poäng för olika saker – maxpoäng är 100 och då är katten helt och hållet idealisk och perfekt.

Hos crx:en ger pälsen 35 p, huvudet 20 p, ögonen 5 p, morrhåren 5 p, kroppen 25 p, svansen 5 p och konditionen 5 p. Hos andra raser är det annan poängfördelning. CRX-standarden är ganska luddigt formulerad och det gör att det kan finnas stora variationer i hur katterna ser ut. Det finns cornishar som ser mer ut som ursprungscornishen (den europeiska typen) och katter som har mer extrema drag (den amerikanska typen). De flesta kan rymmas inom standarden trots att det i vissa fall är stora skillnader dem emellan. Det avgörande blir då domarens preferenser. I dagsläget är det amerikanska, lite extremare ofta det som anses som finast (men personligen kan jag ibland tycka att det inte riktigt överensstämmer med hur jag läser standarden. Fast det är just det där med att det går att tolka på så många olika sätt…) men det varierar ändå från domare till domare och från utställning till utställning. Jag tror (för jag är inte tillräckligt insatt än) att de flesta uppfödare strävar efter ett mellanting och att även domarna vill ha drag från båda typerna för att det ska bli en riktigt bra cornish.

Förutom själva bedömningen så tävlar katterna mot andra katter, både inom sin ras och mot andra raser. Dessutom ska katterna visas upp för allmänheten och en utställning kan ofta bli ett första steg för någon som går i kattköpartankar – så var det för min del.

Tyvärr har jag själv upplevt att utställningarna är ganska svårtillgängliga för åtminstone mig som besökare. Katternas ägare är ofta frånvarande eller upptagna med att prata med varandra så man får ofta själv ta initiativ till samtal. Det har inte funnits några förklaringar på hur det går till i själva bedömandet och tävlandet och inte heller information om de olika raser som visas på utställningen. Det är lätt att känna sig förvirrad och bortkommen. Nu när jag har ställt själv för första gången inser jag hur lätt det är att vara fokuserad på det egna. Men när jag blir mer van hoppas jag bli mer uppmärksam på alla dom som faktiskt betalar för att få komma in och titta på min och andras katter.

Tävlingen

Det är en hel vetenskap att förstå hur katterna tävlar. Men jag ska försöka förklara det. Jag förstår/vet dock inte hur allt går till än, så det kommer att bli något bristfälligt.

Det första man behöver veta är att raskatterna delas upp i fyra olika kategorier

- kategori I långhår (perser och exotic)
- kategori II semilånghår (t.ex. norsk skogskatt, helig birma, ragdoll)
- kategori III korthår (t.ex. cornish rex, abessinier, bengal, devon rex, korat, brittiskt korthår)
- kategori IV siames och oriental (t.ex. balines, siames och oriental)

Katterna tävlar vanligtvis bara inom sin egna kategori. Huskatter tävlar för sig och bedöms på ett annorlunda sätt än raskatterna. Bl.a. är temperament väldigt viktigt här medan det på papperet nästan inte har någon betydelse alls bland raskatterna (men det brukar nog ändå påverka lite).

I början på dagen på en utställning tävlar katterna bara inom den egna rasen. De yngsta delas upp efter ålder. När dom är 3-6 månader kallas de ungdjur och tävlar inom klass 12. Klass 11 är juniorerna, som är katter som är mellan 6-10 månader. Därefter delas de upp i två olika grupper beroende på om de är kastrerade eller inte. Okastrerade/fertila katter går över till klass 9 – öppen klass, kastrerade går till klass 10 – kastratklass. Sen måste katterna ta s.k. cert för att kunna gå vidare. Det finns dessutom specialklasser så det är mycket att hålla koll på!

Bedömningar och certifikat

När katterna börjar tävla i klass 9 och 10 kan de börja ta cert (= certifikat). Ett cert är som ett bevis på att katten uppnår en hög standard/är fin. De får poäng (se ovan) efter hur väl de följer standarden och för att få ett cert måste de uppnå en viss poäng. Utöver certen finns det ett slags betyg som katten får efter en bedömning. Dessa får den oavsett ålder/klass (upp till klass 3).

Bedömingarna/betygen är:

BRA: bra – katten måste få minst 61 poäng
MB: mycket bra – katten måste få minst 76 poäng
EX: Excellent – katten måste få minst 88 poäng.

Certen för de fertila katterna är:

CAC: Championcertifikat, tas i klass 9, och katten ska ha fått minst 93 poäng
CACIB: International Championcert, tas i klass 7, minst 95 poäng
CAGCIB: Grand Int Championcert, tas i klass 5, minst 96 poäng
CACE: Europa Championcert, tas i klass 3, minst 97 poäng
HP: Hederspris, delas ut till de katter som nått klass 1

Det finns motsvarande cert (och HP) för de kastratkatterna.

Det krävs ett visst antal cert av samma sort, att ett visst antal olika domare gjort bedömningarna och högre upp att katten ställts ut i ett visst antal länder på varje nivå för att katten ska komma upp i högre klasser.

Det första som (den fertila – även här finns motsvarande titlar med lite andra namn för den kastrerade) katten kan ”bli” är Champion och det blir den genom att ta 3 stycken CAC utdelade av minst två olika domare. Det räcker med att ha ställt ut i ett land. Den flyttas efter detta upp och tävlar i klass 7.

Andra steget är att bli International Champion. För att ta den titeln ska katten ta 3 CACIB, utdelade av tre olika domare i minst två olika länder. Den flyttas då till klass 5.

Steg tre är att bli Grand International Champion. Katten ska ta 6 CAGCIB, utdelade av minst tre olika domare i minst tre olika länder. Eller 8 CAGCIB från minst fyra olika domare i två olika länder. Katten flyttas till klass 3.

Steg fyra är att bli det finaste – Europa Champion. För att katten ska bli det krävs 9 CACE, utdelade av minst tre olika domare i minst tre olika länder. Eller 11 CACE från sex olika domare i två länder. Om katten får detta har den nått klass 1 och är Europa Champion.

Beroende på vilken kategori, klass, ev grupp och vilket kön katten har så har den olika många katter att tävla mot. Det är inte ovanligt att en katt är ensam inom sin klass och grupp. Vad jag har fått höra blir oftast dessa Ex1 – det bästa betyget/den bästa bedömningen man kan få. Fast jag utgår från att en katt som inte alls uppfyller standarden ändå inte får det, även om den är ensam. Om det är flera katter inom samma klass och grupp kan endast en, den bästa, få Ex1. Den näst bästa får Ex2 och sen vet jag inte riktigt hur det fortsätter…? Och jag är inte säker på hur många poäng var och en dessa motsvarar. Men jag vet att man kan få ex1 utan att få cert. Jag vet inte heller om det bara är en katt som kan få cert/klass och grupp? (Hjälp mig och fyll i, ni som kan!)

Tävlingen, forts.

Nivå ett på en utställning är alltså att katterna tävlar klassvis inom den egna rasen. Jag vet inte hur de andra raserna delas upp, men cornish rexen delas inte bara upp efter klass utan också efter färggrupp. Cornisharna tävlar bara mot andra cornishar inom samma färgrupp. Det finns nio olika färggrupper. (se länk). Detta innebär att t.ex. en svart cornish inte tävlar mot en rödvit och den rödvita tävlar inte mot en röd utan vitt. Honor och hanar tävlar inte heller mot varandra och alltså inte kastrater mot fertila.

Nivå två på utställningen är något som kallas Bäst i Variant – BIV. Domaren tittar på alla katter som tillhör en grupp/variant som just h*n dömt och utser den som är bäst. Detta kan vara oavsett kön och klass. Men jag har inte helt fattat hur detta går till… På utställningen i Jönköping jämförde Iris domare Iris med två andra katter som tillhörde samma grupp men en annan klass. (Varför tog hon inte med ungdjuren här – om Annelie läser?)

Nivå tre är Domarens bästa, som blir NOM, nominerad. Varje domare utser inom de kategorier de har dömt: Bästa ungdjur, bästa junior, bästa vuxen hane och hona och bästa vuxen honkastrat och hankastrat. Här börjar alltså, om domaren dömt mer än en ras, olika raser att tävla mot varandra. Vinnarna går vidare till panel.

Nivå fyra är panelen. Det är olika många katter i de olika kategorierna. Kat III innefattar många raser och det är flera domare som dömer dessa. Bland de större raserna är det också flera olika domare som dömer olika grupper av rasen. Alla domare som har dömt inom en kategori tittar på sin och andras nomineringar (NOM) och jämför dessa med varandra. Därefter röstar domarna på den katt de tycker är bäst i samma grupper som ovan (ungdjur, junior, vuxen hana/hona, kastrerad hane/hona). Dessa blir BIS – Best in Show. När en utställning är over finns det alltså en BIS-katt I varje grupp I varje kategori. Ibland får hanen och honan tävla mot varandra och då blir den ena BIS och den andra BOX – best in opposite sex. Det kan också hända att domarna utser den allra bästa katten bland alla BIS-katter och den blir då BOB – best of the best. Men box och bob finns inte med på alla utställningar.

Krångligt? Jajjemän! Men jag hoppas att de som orkat ta sig igenom alltihop känner sig lite klokare. För mig föll mycket på plats nu när jag ställde ut för första gången. Men jag har fortfarande mycket att lära!

Till sist vill jag bara säga att det i bedömningssedlar, på stamtavlor och i utställningskatalogerna finns bokstavs- och sifferkoder för varje katt. Dessa beskriver vilken färg och ev mönster som katten har. Se länk för mer info.